Kära bror

Jag tänker på dig lite då och då och mins dig som du var. Idag skulle du ha fyllt 39 år. Jag saknar dig, jag saknar det du kunde ha varit idag. Jag önskar att min dotter hade kunnat lära känna dig, eller min drömbild av dig. Jag kan bara i tankens värld föreställa mig hur du hade varit och vilken kontakt vi hade haft idag. Du betydde otroligt mycket för mig då och många gånger tänker jag att mitt liv hade varit lättare om du fått vara kvar, men vem vet om just denna förlust gjort att jag klarat andra svårigheter och hamnat där jag är. Jag har ett bra liv med vänner och familj som stöttar i vått och torrt, jobb som jag trivs med, en dotter som toppar allt. Jag har mina dalar och svackor och jag överanalyserar en smula för mkt men i det stora hela har jag det bra. Jag tror det är vad du hade önskat. Jag sörjer inte längre, jag mins. Många år har gått nu och ingen kan svara på hur det kunde ha blivit men du är och kommer för alltid att finnas i mitt hjärta.